Avhandling.
Nu är den äntligen här!
Ritwas avhandling
”Jungfru Maria möter ormen - om formlers tolkningar”.
Kan ord bota?
I det gamla svenska bondesamhället var folkliga böner som lästes vid
sjukdom en del av den traditionella läkekonsten. Etnologen Ritwa Herjulfsdotter har i sin avhandling intresserat sig för dessa formler, som
huvudsakligen lästes för att bota sjukdom. Särskilt har hon undersökt
formler som innehåller ormen och jungfru Maria.
Formlerna bestod av symbolfyllda ord, uttryck och gestalter som uppfattats
ha en kraft att förändra ett tillstånd. Avhandlingsförfattaren rör sig här
inom gränslandet mellan etnomedicin och folklig fromhet. Formlerna är ett
stort, mångfacetterat och outforskat fält. Senast någon intresserade sig
för detta fascinerande material var på 1920-talet. Då sökte man svar på
ålder, ursprung och spridningsvägar. Många av formlerna uppfattades av den
tidens forskare som svårtydda och utan mening.
– Men min åsikt är att formlerna har en mening och ägde betydelse för dem
som läste dem, säger Ritwa Herjulfsdotter.
Ur det stora materialet har avhandlingsförfattaren valt ut en kategori
formler, nämligen ormformler som innehåller gestalten jungfru Maria. Genom
intensiv sökning i arkiv och publicerade formelsamlingar har hon funnit
över 500. Av dem utgör närmare hälften texter som hon valt att kalla
”Maria-ormformler”.
Resultatet av undersökningen har gett en rad spännande resultat. Texterna
förenar kvinnlig hushållsterminologi med kosmologi. De består av ord för
textila tekniker, ord hämtade ur psalmboken och Bibeln, graviditetsuttryck
och ord med sexuella betydelser. Den jungfru Maria som uppträder i de
undersökta formlerna, är en annorlunda Maria än Bibelns. Hon slår ormen med
sina nycklar eller binder ormen med bandet hon spann en långfredagsnatt.
Hon förlustar sig i den gröna lunden eller plockar rosor. Innehållets
innebörder pekar på möjligheten att de tidigare ”obegripliga”
Maria-ormformlerna inte alltid har lästs mot huggormens bett.
Uttrycket ”ormstungen” har exempelvis använts som ett graviditetsuttryck. I
ormformlerna binder Maria eller formelns ”jag” ormen. Att ”binda ormen” kan
tolkas på flera sätt. Det finns uppgifter som talar för att man föreställt
sig kunna åstadkomma infertilitet och impotens genom att symboliskt binda
manslemmen. Kanske speglar den stora mängden texter där jungfru Maria
binder ormen en sådan föreställning?
Analysen av formlerna återkallar glimtar av ett förflutet som vi inte
längre har tillgång till. Men dessa glimtar speglar ändå något av
bondesamhällets symbolfyllda tillvaro, där ett annat tänkande rådde än i
vår tid. Fortfarande lever liknande föreställningar kring hälsa, sjukdom
och reproduktion runt om i vår värld. Avhandlingen Jungfru Maria möter
ormen lyfter dessutom fram ett stycke kulturhistoria kring vanliga kvinnors
liv, villkor och uttryck för folklig fromhet som vi annars skulle veta
mycket litet om.
Jungfru Maria möter ormen - om formlers tolkningar.
Mitt forskningsfält rör sig inom gränslandet mellan etnomedicin och folklig fromhet. Avhandlingen handlar om traditionell läkekonst i det svenska bondesamhället under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Jag har intresserat mig för formler, det vill säga folkliga böner, signelser eller läsningar som lästs vid sjukdom. De består av symbolfyllda ord, uttryck och gestalter som uppfattats ha en kraft att förändra ett tillstånd. Dessa formler lästes huvudsakligen för att bota sjukdom men också i skyddande syfte.
Formlerna är ett stort mångfacetterat och outforskat fält. Senast någon intresserade sig för detta fascinerande material var på 1920-talet. Då sökte man svar på ålder, ursprung och spridningsvägar. Många av formlerna uppfattades av den tidens forskare som svårtydda och utan mening. Min åsikt är att formlerna har en mening och ägde betydelse för de som läste dem.
Materialet är stort och svårövergripligt. Jag har därför valt ut en kategori formler; ormformler som innehåller gestalten jungfru Maria. Genom en intensiv sökning i arkiv och publicerade formelsamlingar har funnit över 500. Av dem utgör närmare hälften texter som jag valt att kalla Maria-ormformler.
Jag har granskat innehållet och funnit en rad spännande resultat. Texterna förenar kvinnlig hushållsterminologi med kosmologi. De består av ord för textila tekniker, ur psalmboken och Bibeln, graviditetsuttryck och ord med sexuella betydelser. Den jungfru Maria som uppträder i de undersökta formlerna, är en annorlunda Maria än Bibelns. Hon slår ormen med sina nycklar eller binder ormen med bandet hon spann en långfredagsnatt. Hon förlustar sig i den gröna lunden eller plocka rosor. Innehållets innebörder pekar på möjligheten att de tidigare ”obegripliga” Maria-ormformlerna inte alltid har lästs mot huggormens bett.
Uttrycket ”ormstungen” har exempelvis använts som ett graviditetsuttryck. I ormformlerna binder Maria eller formelns ”jag” ormen. Att ”binda ormen” kan tolkas på flera sätt. Det finns uppgifter som talar för att man föreställt sig kunna åstadkomma infertilitet och impotens genom att symboliskt binda manslemmen. Kanske speglar den stora mängden texter där jungfru Maria binder ormen en sådan föreställning?
Analysen av den utvalda kategorin formler återkallar glimtar av ett förflutet som vi inte längre har tillgång till. Men dessa glimtar speglar ändå något av bondesamhällets symbolfyllda tillvaro där ett annat tänkande rådde än i vår tid, i vår del av samhället. Fortfarande lever liknande föreställningar kring hälsa, sjukdom och reproduktion runt om i vår värld. Avhandlingen Jungfru Maria möter ormen lyfter dessutom fram ett stycke kulturhistoria kring vanliga kvinnors liv, villkor och uttryck för folklig fromhet som vi annars skulle veta litet om.
Pris 100:- .
Avhandlingen kan beställas via adressen: